Jag har tittat på Hipp Hipp och helt glömt bort att jag har tvätt att vika. Men jag är säker på att tvätten ligger kvar tills jag får lust att vika den.

Nu ska jag snart gå och lägga mig, ska bara ut och ta lite frisk luft först, sen ska jag sova...

God natt!

Såklart. Och nu, nu när jag har tid och möjlighet och slipper min tjatige son i släptåg ja då regnar det! Lägligt nog. Men det är väl den där lagen om alltings jävlighet. 

Jag hör min son hela tiden, hela hela tiden! Nu går han omkring och sjunger på Manchester Uniteds matchlåt. Eller vad det är. Otroligt tjatigt. Han pratarpratarpratarpratar så jag blir tokig snart.

Kan det inte bara bli tyst någon gång!

Tre barn och alla kämpar om uppmärksamheten. Nu har ju roliga pappa kommit hem också och då ska hela dagen refereras till honom. *gaaaaah*

Jag måste ut. Nu. Snart. Jag vet till och med var jag har min keps så då gör det inget att det regnar! (Jag är ju glasögon-orm och gillar inte när det regnar på dem). Men kallt regn? Känner jag för det? Nu när tystnaden snart lägger sig i hemmet ...

Jag kan tänka mig att skicka ner maken till affären och köpa något gott bröd och pålägg och sen ta en kopp te till. Men nej just det ja, han skulle handla i morgon... *sur*

Får väl gå ut en sväng då då. Kanske. Soffan är väldigt skön så här dags! Ska jag kanske promenera ner till affären och köpa något gott? Förena nytta med nöje...

*funderar*

Jag gillar att vara ledig och kunna slappa och ha det skönt, men nackdelen är att jag blir så förbannat rastlös! Och ikväll ska maken lägligt nog jobba över... *gaaaaah*

Nu kan jag ju lämna barnen och ge mig ut en sväng, men det är ju kolsvart ute och sonen vill följa med mig ut och gå. Tar kanske med honom så får jag sällskap...

Sen har jag lite (hahaha lite?) tvätt att vika. Två maskiner som nu ligger på strykbrädan och väntar på att bli vikt. Kuuuul! Fast jag kan ta den och vika den i soffan medan jag tittar på tv. = skjuta det framför mig, som vanligt.

Nähä. Ut och gå och få lite nytt syre till hjärnan kanske? Men släpa på sonen?... Eller ha honom hemma, ringandes var femte minut, Mamma, var är du? Mamma, när kommer du hem? *funderar, pest eller kolera...*

Fick precis höra att min kamera inte kommer förrän den 12 november. Skit också. Den skulle ju komma nästa vecka. 

Och vänta som jag inte gillar...  

Jag bara älskar att sitta här i min soffa och dricka en kopp kaffe och bara njuta av tystnaden och stillheten. Och det får jag när barnen sitter vid sina datorer... så skönt! 

Och nu har fulchokladen åkt fram också. Inte så bra och inte lika god som finchoklad men den får duga i krig!

Men jag måste brygga nytt kaffe, det blev lite för blaskigt... Och när jag knökar i mig söt choklad måste kaffet vara starkt!

en kopp kaffe i lugn och ro (ja så lugnt det nu kan vara med tre barn!)

Jag ska nog ta mig en liten chokladkaka också ... är det ledig dag så är det!

Vaknade 07.15 av att sonen kom ner och meddelade att han slagit i huvudet i något hårt. Men du lever.., tänkte jag... Men kunde inte somna om. Lika bra att gå upp.

Det är vitt av frost på taken ute, jättefint! Och det ser ut att bli en fin dag! Vår termometer visar på 1,6° vilket inte stämmer, det är ju minus ute. Får införskaffa en ny, som visar lite mer exakt temperatur.

Jag och barnen är lediga idag och det känns otroligt skönt och lyxigt! I morgon är det halvdag på jobbet och då är vi några stycken som ska gå ut och äta lunch ihop.

Vår kollega slutar i morgon, vilket är jättetråkigt... Han lämnar ett stort tomrum efter sig, och bara en massa tjejer. Nästan.