Min dator verkar inte må så bra  : (

Internet går så fruktansvärt långsamt i mellanåt och ibland slutar det fungera helt, och det är bara min som strular! Och jag blir tokarg! Klarar bara inte av långsamt och icke fungerande internet....

Sån tur för mig då att jag är gift med en datanörd *fniss* som kan fixa trilskande nätverk och datorer. Måtte min lilla älskling (datorn) snart blir frisk!

Just nu sitter jag med makens, men jag ska snart gå och lägga mig - jag är sååå trött!!!

zzzZZZzzzZZZzzz... 

Nu sitter jag äntligen här i soffan och slappar! Jag har tagit en lång varm dusch, och värmt gårdagens pizzabitar som jag môlade i mig på nolltid! Orkade inte vänta på att grannarna skulle ner till pizzerian. Gud vad jag var hungrig! 

Jag blev hämtad av Lotta kvart i nio i morse och vi kom nästan halvvägs när jag säger till henne att jag inte har hittat min kompass och undrar om det går bra att vi kör bara med hennes. Då kommer hon på att hon har glömt sin kompass också, så det blev till att vända och köra tillbaka och hämta kompasser. Jag fick låna hennes mans så vi hade varsin!

Väl framme hämtade vi ut vårt startkuvert med vår Sportident och kartorna för cyklingen och paddlingen. Vi passade på att dricka lite kaffe medan det var obligatoriskt information och genomgång av tävlingen.

Himla trevligt och mysigt! Och vädret var ju helt strålande, det kunde inte varit bättre!

Klockan elva gick starten, och vi var många som startade. Det gick bra, vi fick tag i våra kartor och blev inte nersprungna!

Första momentet var orientering, fyra km, och det gick jättebra! Vi spikade alla kontrollerna och tempot var bra. Jättekul! En kontroll låg inne i en jättegryta och den var fylld med vatten - upp till naveln där det var som djupast - fy! Men det var faktiskt inte kallt, men det var nog för att vi var varma och hade inget att välja på! Kontrollen låg längst in och det var bara att plumsa i!

Vi var rätt bra med vid växlingen och hade många lag bakom oss. Vi passade på att dricka lite, jag hade återhämtningsdryck med mig, och äta en måltidsbar och hänga på oss våra vätske-ryggsäckar (såna med slang som man för till munnen när man vill dricka - jättesmidigt!)

Sen sprang vi ner och grabbade tag i en kanot, på med flytvästar och i med kanoten (läs: plåtschabrak) och i med oss själva och det gick utan missöden!

Det dröjde inte länge innan jag blev trött i axlar och ljumskar (av alla ställen!?) och jag fick byta sida rätt ofta. Det tog ett bra tag innan vi kände att det gick någorlunda bra, i början så åkte vi mest slalom...  I mölndalsån där det är ganska smalt så höll vi på att köra in i kanten några gånger och ett par gånger krockade vi med andra kanoter och det gick väl an när det var med andra blåbär (förlåt Lotta, men idag var vi nog blåbär, tycker jag)  men de som var seriösa blev inte alltför glad. Helst inte eftersom jag inte kunde låta bli att skratta!

Efter mölndalsån kom vi ut i Rådasjön (och till och med där, på öppet vatten, krockade vi ett par gånger.)

Och (ha överseende med mitt dåliga språk)  j ä v l a r  vad trött jag var och vad jag ville att det skulle vara över! Det var verkligen jättejobbigt och tråkigt när jag var så otränad. Men jag ska träna inför nästa gång!

Vid några tillfällen var vi bra synkade och då gick det riktigt bra! Jag ska väl inte säga att det gick snabbt... men rätt så bra tempo och riktigt rakt!

Sen var det tillbaka i ån igen och till bron där jag skulle kliva ur kanoten och springa upp på bron, stämpla kontrollen och sen:

Klättra över broräcket och klättra ner med hjälp av ett rep (med knutar på, som tur var) och helst landa i kanoten.

Det föll på mig att ta mig an detta moment och jag ogillar verkligen höga höjder, ok att bron var ca tre meter men allt som är högre än en vanlig köksstol är högt! Lotta släppte av mig några meter innan bron och skulle sen ensam paddla upp till bron (jag skriver upp för det var uppströms).

Jag svingade mig över räcket och tänkte - nu dör jag! Jag flämtade och kved högljutt när jag var på utsidan räcket och skulle släppa taget för att i stället ta tag i repet. 

Men det gick bra! Jag klättrade smidig som en ... ja inte vet jag men smidig var jag! Faktiskt!

Fick syn på Lotta som är på andra sidan bron och kämpar mot strömmen. Det är rejält strömt just där! Och jag ropar och hejar på henne för att hon ska snabba på, jag klarar inte att hålla mig fast i ett rep hur länge som helst, även om det är knutar!

Då KANTRAR Lotta! Hela kanoten blir vattenfylld men hon får tag i paddlarna och min ryggsäck som jag lämnat i båten. Hon simmar mot kanten och får hjälp med att tömma kanoten på vatten... 

Efter ett tag kommer hon fram till mig, och jag kunde fira mig ner och kanoten kantrar inte! Jippie! Jag slapp bada!

Sen paddlade vi en liten sväng till och sen var det äntligen - äntligen! - dags att få kliva upp på torra land!

Nästa moment var cykling. 18 km.

Jag tryckte i mig en banan och en måltidsbar medan vi cyklade, men jag hade nog behövt vila några minuter innan vi cyklade ut. Jag var trött i lår och ljumskar redan efter paddlingen.. 

Redan på väg mot andra kontrollen tog vi ett helt fel vägval och hamnade FEL! Vi fick springa i en sjökant och bära cyklarna över stora stenar! Och på vissa ställen var det stora stenblock och vi fick klättra på kanten av dessa! Helt fruktansvärt - min höjdrädsla igen... Det var inte roligt! Jag ville bara ge upp, alternativt få ny energi! Jag var helt slut. Hjärnan var helt slut, orkade inte ens tänka positiva tankar... Ville bara kliva av cykeln och komma hem.

Lotta gjorde verkligen sitt bästa för att peppa sin bromskloss till partner... och hon tjatade på mig att dricka mycket! Vilket var himla bra för annars hade jag druckit på tok för lite. Jag kände att jag piggnade till lite av vattnet. Tack och lov för min vätske-ryggsäck!

När vi hade avverkat större delen av banan la mina bromsar av! De tog inte! Detta upptäckte jag i en lång och ganska brant nerförsbacke och jag fick sätta ner foten i backen för att bromsa! Vad rädd jag var då!

Sista ganska långa backen ner mot växlingen fick jag kliva av cykeln och småspringa med den. Vi missade rätt mycket tid på det... För jag småsprang verkligen, med betoning på små.

Sista momentet var orientering igen! Tryckte i mig en bit banan och drack en del vatten, men slängde av mig ryggsäcken, nu skulle vi ju inte springa så långt (4 km igen). Hjälp vad trötta ben jag hade, vilket var väldigt tråkigt för jag kände mig rätt pigg i huvudet nu.

Orienteringen gick jättebra! Vi velade vid en kontroll pga jag missat att få med mig hela kontrollbeskrivningen... Men det var ingen lång stund och resten av kontrollerna gick jättebra. Vi plockade in några placeringar på det!

Till slut - äntligen - kom vi i mål. Jag var så trött så benen bar mig knappt. Men vilken skön känsla!!!

Att jag klarade av det! Nu hade vi ingen höjdartid, men stapeln i min träningsklocka är hög! Och jag har fått så mycket träning.

Ett par kompisar kom trea! Helt otroligt bra, och ett annat par kom femma! Också det jättebra! Sen har jag inte koll på de andra, ska kolla hemsidan senare för resultat.

Nu ska jag snart gå och lägga mig. Huvudet värker (vilket det gjort hela dagen tyvärr) och kroppen är jättetrött. Speciellt benen, och träningsvärken kommer inte vara nådig...

Men jag är supernöjd med mig själv! Och nästa gång ska jag inte vara någon bromskloss, jag lovar!

Jäääädrar vad jobbigt det var!!!  H e r r e  g u d !!

Men vad gott det känns nu, förutom ömmande kropp.... Jag är så nöjd över att ha tagit mig runt! Drygt fem timmar höll vi på! Maj gadd!  : )

Återkommer efter duschen med redogörelse.

Med reservation för att jag inte orkar göra något mer än duscha idag...

: )

Jag kunde somna utan problem igår kväll och har sovit gott. Drömt om spindlar har jag gjort vid ett par tillfällen under natten. Usch. Men det var mycket prat om spindlar igår och det var bilder på spindlar bäde här och där!  : )

Men nu är Dagen inne och jag är bara lagom nervös tror jag... Än så länge.

Jag är nog rätt nervös när jag känner efter, kroppen känns väldigt annorlunda. Men lite nervös måste man vara så man skärper till sig och är taggad!

Vädret ser ju ut att bli jättebra! Det måste inte vara sol, men uppehåll och inte blåsigt är det bästa.

Jag kanske skriver i kväll hur det har gått, om jag orkar, annars får det bli i morgon - om jag inte är förlamad av träningsvärk!

Ha en go lördag!