Det blir nog så att mamma och pappa hämtar barnen redan i morgon och då blir jag ensam hemma i morgon kväll. Blandade känslor faktiskt. Vågar jag vara ensam hemma?

Min syster och jag har redan bestämt att vi ska leka i morgon kväll, oavsett om jag har barnen eller inte. Och frågan är om inte jag kanske sover hos henne?

Jag är riktigt mörkrädd och gillar inte att gå och lägga mig själv. Gissa varför jag just nu har två barn liggandes i vår säng och ett i en extrasäng bredvid vår säng!

När vi bodde i radhuset var jag inte särskilt rädd för då hade vi folk nära åt alla håll och kanter! Men nu!

Jag känner ju inte för att gå till grannarna och säga hej, jag är ensam och jag är rädd, kan ni passa mitt hus i natt så jag kan sova tryggt?

Och min syster är också ensam i helgen, fast hon har sina barn hemma. Just det ja, inte kan jag ju sova där och riskera att bli väckt av barnskrik mitt i natten! Jag skulle nog bli livrädd! Jag sover inte jättebra när jag är borta heller. 

Hur tänkte jag?

Ska jag supa mig full i morgon kväll och bli jättetuff lagom till läggdags?

Sova med en vass kniv bredvid mig? (funkar dock inte i kombination med kraftigt alkoholintag)

Gaaah! Gillar inte gillar inte gillar inte!

Men vad kan hända? Hur många vet om att jag är ensam? Och om någon nu vet det? Hur stor är sannolikheten att någon skulle ta sig in i huset? För att göra vad?

*jag är inte rädd, jag kan flyga* 

Barnen ligger, hör och häpna! Kors i taket om de somnar redan!

Men de behöver verkligen komma i säng tidigt för att orka upp i morgon bitti.

Och jag behöver en lugn stund.Huvudet bankar lite dovt och jag börjar bli täppt i näsan och känner mig rätt seg.

Men jag har det rätt bra ändå! Blodpudding (tack F för hjälpen med handling) och potatisbullar och barnen jublade (varför krångla till det!!!) och jag tyckte också att det var gott. Och så blev det en lunchlåda till i morgon, hoppas jag är frisk och kry då så jag kan gå och jobba! Men nu har jag varit dålig i två dagar, det räcker! 

Nu ska jag fortsätta kolla på Idol och njuta av en liten skvätt vin  : ) De här första avsnitten är de roligaste - många skrattanfall blir det! Underbart! 

Kan man micra blodpudding tro?

Vad ska vi ha till middag?

Bland det första barnen säger när de kommit innanför dörren är, vad får vi för mat?

Och jag har lust att svara Inte fan vet jag! Men det svarar jag ju såklart inte. Jag svarar ...  eh... jag vet inte.... och idag har M en kompis med sig hem och hennes mamma provar nya och spännande rätter nästan varje dag!! (Inget liv eller? ; )) Och en gång berättade den mamman att hon hade provat något för första gången när M var där, och då hade hon sagt att hon hoppades att alla skulle gilla maten och då hade M svarar att hon lagar alltid så god mat så det var nog ingen risk att hon inte skulle gilla det. 

Och jag känner mig alltid lika kass! För vad kan jag skryta med? Att jag steker goda pannkakor? För det gör jag! Men det är ungefär det jag kan... Eller jag kan göra annat om jag vill! Men jag vill så förbannat sällan....

Idag önskade sig barnen blodpudding. Det klarar jag att steka!

Hoppas bara att svåger kom ihåg att köpa med sig det från affären...

*kilar över och kollar* 

Jag kände mig inte jättebra i natt och trodde knappt att jag skulle klara av att gå upp i morse. Men jag sov en timme längre på morgonen och det hjälpte nog en del för jag kände mig rätt så ok ändå. Eller nej, jag kände mig rätt kass faktiskt, men jag hade ingen feber och då hade jag inte heller anledning att stanna hemma. Så in i duschen, på med kläder, i med frukost och så lite smink och sen iväg. P skulle ju inte till jobbet idag så han lämnade barnen för att sen ge sig iväg till de småländska skogarna där han ska fiska kräftor och plocka svamp.

Och få lite goa dagar helt själv, utan barn, utan fru!

Och jag får ett par dagar hemma, själv med barnen och lämning och mat och allt! Orättvist! Nä, jag unnar honom det - för jag får några goa timmar för mig själv när barnen väl har lagt sig! Och i morgon kanske jag får en helt egen kväll helt själv hemma! Mina föräldrar ska låna barnen över helgen och då kanske de tar dem redan i morgon! Man kan ju alltid hoppas!

Att jag ska sova helt ensam i ett stort ensamt hus, det orkar jag inte tänka på just nu!